SUSHI!

Igår kväll mötte vi upp Alessandra och gick till L'Obelix för aperitivo där jag åt ungefär tre kilo mat. Åh herregud det var så gott... Jag ska gifta mig med italiensk mat. Efter det gick (läs: rullade) vi vidare i Turins nattliv. Mötte en bunt före detta Umberto Primo elever och njöt i den behagligt ljumma natten.

Inatt sov jag så gott och förmiddagen tillbringades a casa med en hel del soffsoftande och ännu en kulinarisk upplevelse när vi åt lunch. Jag älskar Fedes pappa, han ser ut som en liten italiensk nalle, han har världens roligaste humor, han bor i ett harem av vackra kvinnor (hans fru och sina två döttrar) han åker på motorcykelsemestrar och han ÄLSKAR Brasilien. Du skulle bara veta Vince, han avgudar ditt land. Han har varit där mycket i jobbet och han visade bilder från sina resor, bilder på maten där (herregud jag höll på att äta upp fotona) och när jag berättade om dig blev han helt exalterad och började prata portugisiska med mig och insisterade på att du skulle följa med mig hit nästa gång. Åh han skulle älska dig!

Sedan åkte jag, Fede och pappa Stefano till Valentino, ett enormt och mycket vackert grönområde. Vi gick en två timmars promenad och nu är vi hemma, trötta i benen och redo för sushi! Jag har bara ätit det en gång för tio år sedan och minns inte hur det smakar. Jag är redo för ännu en kulinarisk upplevelse.